Bakgrund

Att publicera offentliga data har en positiv effekt på samhället. Den ökade transparensen gentemot invånare och företagare ger ekonomiska samt icke-ekonomiska effekter för offentlig sektor, näringsliv och enskilde medborgaren. Därför har tillgängliggörandet av öppna data blivit en del i EU:s tillväxtstrategier och stödjer regeringens ambitioner inom digital innovation.

Den här rekommendationen har sitt ursprung i projektet Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD), som drivs av RISE med avsikt att stödja offentlig verksamhet att tillgängliggöra data enhetligt.

Projektet fokuserar i detta dokument på att tillgängliggöra data om livsmedelsinspektioner översiktligt, inte tillgängliggörandet av alla detaljerade data. Specifikationen har tagits fram med hänsyn till hur livsmedelsinspektioner idag årligen rapporter data till livsmedelsverket, och det systemstöd som redan finns för detta ändamål. På så sätt baseras specifikationen på befintliga data, samt gör den så enkel som möjligt att implementera för system-leverantörerna, vilket ökar chanserna att öppna data kommer publiceras. Projektet har inte haft för avsikt att ta fram en helt ny specifikation utan har utgått från tidigare arbeten som gjorts – i det här fallet av Föreningen Sambruk 2016.

De behovsägare som identifierats för datamängden livsmedelsinspektioner är bland andra:

  • Civilsamhället (medborgare, media, forskare)
  • Systemleverantörer, inkl. användargrupper (Sokigo, EDP Vision, Prosonagruppen)
  • Tjänsteleverantörer (Matkollen, Yelp, The Fork m.fl.)
  • Kontrollmyndigheter (kommuner, länsstyrelser & myndigheter, bl.a Livsmedelsverket)
  • Livsmedelsindustrin (producenter och kunder som ansvarar för att mat som säljs är säker)
  • Näringsliv (restauranger, caféer, konditorier m.fl.)
  • EU

Syfte

Att göra information om livsmedelsinspektioner tillgänglig och användbar för målgrupperna för att möjliggöra datadriven innovation och annan användning i så stor utsträckning som möjligt.

Fördelar med öppna livsmedelsinspektioner

Genom att följa den här rekommendationen och publicera data på ett enhetligt sätt ökar sannolikheten för att denna öppna data kommer återanvändas och skapa värde i samhället. Ur ett generellt perspektiv är fördelarna med öppna data många: ökad insyn, genererar intäkter, skapar bättre förutsättningar för näringsliv och driver utveckling och kvalitetsarbete framåt. Vi har identifierat ett antal nyttor som kan realiseras genom att tillgängliggöra livsmedelsinspektioner som öppna data:

  • Tillgodose allmänhetens behov och önskemål om ökad transparens och tillgänglighet i myndighetens kontrollutövande.
  • En drivande faktor för livsmedelsverksamheter att höja kvaliteten i verksamheten.
  • Sparar tid internt. Den här informationen anropas digitalt cirka 100 000 gånger hos en medelstor kommun som idag har det som öppna data.
  • Underlätta medias granskning av verksamheter och kommuners myndighets-utövande. Denna typ av information begärs kontinuerligt av nyhetsbyråer.
  • I förlängningen möjligt för Livsmedelsverket att hämta information för sitt verksamhetsutövande, och minskat personberoende hos kontrollmyndigheterna.

Kontrollmyndigheterna

Enligt Livsmedelverket är syftet med livsmedelslagstiftningen att skydda människors och djurs hälsa och värna om konsumenternas intressen. För att säkerställa att livsmedelsföretag följer livsmedelslagstiftningen genomförs livsmedelsinspektioner. Ansvaret för livsmedelsinspektioner i landet delas av kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket.

Kommuner – Kontrollerar exempelvis dricksvattenproducenter, butiker, restauranger, skolkök och andra organisationer.

Länsstyrelser – Kontrollerar primärproducenter, t.ex. enskilda jordbruk, men också uppfödare, fiskare, och bärplockare. Länsstyrelser ansvarar även för att kommunernas inspektioner följer lagstiftningen.

Livsmedelsverket – Leder och samordnar landets livsmedelsinspektioner genom att bland annat kontrollera att kommunerna och länsstyrelsernas inspektioner följer lagstiftning. Kontrollerar dessutom äggpackerier, musselodlingar, större mejerier, fiskanläggningar och har ständig kontroll på alla slakterier.

Definitioner

I denna specifikation används följande definitioner för att beskriva vad en anläggning, inspektion och kontrollpunkt är. Definitionerna har i största möjliga mån utgått från Livsmedelsverkets beskrivningar.

Anläggning – Den plats som inspekteras av livsmedelsinspektörer, t.ex. restaurang eller storkök.

Inspektion – Utfallet när en inspektör har inspekterat en anläggning, till exempel genom ett ej föranmält besök. Olika kommuner kan lägga upp sina inspektioner på olika sätt.

Kontrollpunkter – Det finns ett antal kontrollpunkter livsmedelsinspektörer går igenom, vilka definieras av Livsmedelsverket. En inspektion omfattar i de flesta fall endast några av alla möjliga kontrollpunkter. För många kommuner sker en fullständig kontroll av alla kontrollpunkter under en 3-årscykel och vid flera olika besök.